Greta Stocklassa är en talangfull tjeckisk-svensk regissör, som utbildade sig inom dokumentärfilm på FAMU i Prag. Hon tillbringade sin barndom i både Prag och Stockholm. Hennes filmer rör sig på gränsen mellan dokumentär och fiktion och behandlar ofta frågor om identitet, som i hennes studentfilm Pohledy na Věru Bechyňovou. Hon debuterade med filmen Kiruna - překrásný nový svět, där hon porträtterar invånarna i staden Kiruna under dess omlokalisering. I sin senaste film BLIX NOT BOMBS har hon valt en annan infallsvinkel och aktivt deltar i handlingen genom dialog med den före detta svenska diplomaten Hans Blix.
Under den internationella dokumentärfilmfestivalen Tempo, som pågår från den 4:e till den 10:e mars 2024 i Stockholm, kommer regissören Greta Stocklassa att presentera sin film BLIX NOT BOMBS, som är nominerad till det tjeckiska lejonet i kategorin Bästa dokumentärfilm.
Vem ropar det internationella samfundet på när världen är i kris? Den före detta svenska diplomaten Hans Blix njuter nu av sin pension, men som FN-inspektör för massförstörelsevapen efter 11 september-attackerna hade han i uppdrag att utreda om det fanns massförstörelsevapen i Irak. Även om existensen av sådana vapen inte bekräftades, användes detta som en förevändning för den amerikanska invasionen av Irak, trots Blixs motstånd. I sin gripande dokumentär frågar sig Greta Stocklassa om diplomati verkligen är effektivt, eller om det är underordnat de mäktiga aktörerna. Hon ställer också frågan om vilken framtid som väntar oss.
Du växte upp i både Tjeckien och Sverige. Hur skiljde sig dessa två erfarenheter åt?
„Även om de är europeiska länder och inte geografiskt eller kulturellt avlägsna från varandra, tycker jag att de skiljer sig mycket på många sätt. Tack vare mina erfarenheter från Sverige inser jag hur homogen och sluten den tjeckiska samhället är, men också hur sammanhållen och solidarisk den är i krisperioder. I Sverige är tron på staten och institutionerna större, den svenska politiken är social och inkluderande, men på en mänsklig nivå saknar solidaritet och öppenhet. Å andra sidan uppskattar jag i Tjeckien det civila engagemanget, som kanske härrör från en viss misstro mot staten. Under min uppväxt plågades jag av splittringen mellan dessa två länder, men idag är jag tacksam för den erfarenheten och ser den som ett privilegium."
Vad fick dig att göra en film om den svenska diplomaten Hans Blix?
„Främst fascinationen för den svenska diplomatiska traditionen och den kontroversiella historien om neutralitet. När jag fick reda på att Hans nu lever ett stillsamt liv som pensionär i Stockholm, såg jag det som en fantastisk möjlighet att diskutera dessa ämnen med honom. Ingen annan film om Hans hade gjorts tidigare, så jag kontaktade honom. Hans diplomatiska karriär är full av intressanta ögonblick, från besöket på Tjernobyl kärnkraftverk bara några dagar efter olyckan, till förhandlingarna med Kim Jong-il. Men vi beslutade snart att fokusera filmen på Hans arbete i Irak i början av 2000-talet, då han var i centrum för världspolitiken, och genom invasionen av Irak visa mekanismerna bakom krigens uppkomst, vilket fortfarande gäller idag."
Tror du att diplomati kan rädda världen?
„Jag är inte politolog eller expert på internationella relationer, men jag tror att diplomati är avgörande innan man tar till våld för att lösa konflikter. Därför bör länder (och människor emellan) sträva efter att förhandla till den yttersta gränsen. Även den tid vi vinner genom att skjuta upp en väpnad konflikt innebär ofta att liv räddas. Hans Blix själv ser diplomati som en viktig funktion, även kallad "frysning av konflikter" - i vissa situationer ger den inte en klar lösning, men fördröjer våldet. Jag ser därför diplomati som en viktig mekanism, men den är inte en quick-fix-lösning."
Vår dokumentär är konstruerad som en intervju. Hur lång tid tog det att filma och redigera materialet?
„Totalt sett sträckte sig inspelningen över tre år, med långa pauser. Första gången vi filmade var på hösten 2019, sedan följde en sex månaders paus på grund av covid, och på sommaren kunde vi återigen filma scener med Hans på landet. Det följdes av en grundlig intervju som pågick i flera dagar. Den sista inspelningsomgången var på våren 2022 efter Rysslands invasion av Ukraina. Vi redigerade kontinuerligt, men arbetet i klipprummet tog över ett år sammanlagt."
Hur svårt var det att få konkreta svar från Hans Blix?
„Hans är en professionell diplomat i över 60 år. Han är väl medveten om sina ord och väger naturligtvis sina svar noga. Lyckligtvis är han tillräckligt öppen för att inget ämne skulle vara tabu. Ibland hände det att han inte svarade direkt, vilket oftast gjorde mig medveten om att vi hade berört något intressant. Då sökte jag efter en annan frågeformulering."
Vad ser du fram emot på Tempo-festivalen?
„Jag känner ännu inte till programmet, men jag ser fram emot att lära känna andra svenska filmskapare och deras verk."Du kan hitta mer information om Tempo dokumentärfestival här.
.
